STINTs vd Andreas Göthenberg. Foto: Camilla Svensk

”Vi ger svenska lärosäten stöd och redskap för strategisk internationalisering”

Från att vara ett tillägg i forskning och högre utbildning har internationaliseringen blivit komplex och nödvändig. STINTs vd Andreas Göthenberg ser både möjligheter och utmaningar för svenska lärosäten.

– Internationaliseringen är minst lika viktig nu som när STINT startade 1994, men den har utvecklats och gått från att ses som ett tilläggsvärde till att vara ett strategiskt verktyg som behöver genomsyra lärosätenas verksamhet.

Andreas Göthenberg är vd för STINT sedan 2009. Här delger han sina tankar kring vad som händer i världen och hur vi i Sverige kan hänga med.

Världsomspännande erfarenhet av såväl forskning och högre utbildning samt en övertygelse om nyttan med internationalisering, ledde Andreas Göthenberg till uppdraget som vd för STINT.

– När STINT kom till var Sverige inte med i EU. Sovjetunionen hade precis kollapsat och Kina hade just påbörjat sin ekonomiska tillväxt.

Tillväxtländer som satsar på utbildning, forskning och innovation kan utvecklas snabbt. I dag finns 37 kinesiska universitet bland de 500 bästa i världen medan 35 amerikanska hamnat utanför. En växande global medelklass investerar i sina barns utbildning för att få det bättre.

Australien prioriterar att attrahera utländska studenter och är nu den tredje mest populära studiedestinationen efter USA och Storbritannien. Det har blivit landets tredje största exportnäring efter järnmalm och kol. I USA finns exempel på några intressanta initiativ. På Carnegie Mellon kan studenterna i Pittsburgh ta del av föreläsningar om afrikanska affärsmodeller från universitetets campus i Rwanda.

– Flera bra lärosäten utomlands drar ifrån de svenska kvalitetsmässigt, andra kommer snabbt i kapp. Talangfulla forskare och studenter blir allt mer rörliga. Universitet och globala företag väljer sina forskningspartner över hela världen. I det läget har svenska lärosäten inte råd att tänka provinsiellt, säger Andreas Göthenberg.

Bara två procent av världens vetenskapliga publikationer skapas i Sverige. Andreas Göthenberg menar att lärosätena behöver koppla upp sig internationellt och hitta nya samarbetsformer för att hänga med.

– Kunskapsproduktionen är global och sker över gränser. Lärosäten i Sverige har mycket att vinna på att vara del av den utvecklingen. Samtidigt måste regleringar som hindrar lärosätena från att vara internationella åtgärdas, och det snabbt.

Meritvärdet av att ha internationell akademisk erfarenhet behöver lyftas fram. Andreas Göthenberg poängterar vikten av att vi blir bättre på att attrahera talanger utifrån, både internationellt och nationellt.

– Ledande lärosäten i USA rekryterar helst från andra lärosäten. Det gör mobilitet naturligt för de som precis doktorerat. När människor från olika akademiska bakgrunder kommer tillsammans blir det ett inflöde av nya idéer och perspektiv.

Samarbetet över gränserna inspirerar studenterna och bidrar med nya angreppssätt och nätverk.

– Mitt eget val av forskningsinriktning påverkades en gång av en internationellt rekryterad professor på KTH med examen från ett Ivy League-universitet som erbjöd mig en mycket internationell forskningsmiljö. Det gav mig helt nya perspektiv, säger Andreas Göthenberg.

Som en fri aktör och en nationell kunskapsresurs stödjer STINT lärosätenas internationalisering med strategiska program för utbildning och forskning. Programmet Strategic Grants for Internationalisation har fått flera lärosäten att samarbeta utomlands och projekten som finansierats inom programmet har uppmärksammats nationellt i Sverige och i de länder som ingår i samarbetena.

– Svenska lärosäten har förhållandevis många samarbeten med Kina, men bevakningen av utvecklingen är mycket begränsad om man jämfört med hur länder som Danmark och Schweiz arbetar med omvärldsbevakning. Jag ser stora utvecklingspotentialer och därför riktar vi speciellt in oss på att stärka lärosätenas strategiska samarbeten med Kina.

Som en följd av det lanserade STINT en pilotsatsning på mer omvärldsanalys och strategiskt relationsbyggande i Kina med en medarbetare på plats. Andreas Göthenberg förklarar initiativet.

– Vår satsning grundar sig på att STINT faktiskt har det största programmet för forskningssamarbeten med Kina. Liknande satsningar bör göras mot fler tillväxtländer inom forskning. Lärosätena behöver hitta rätt och koppla upp sig till framtidens Harvard och Stanford.

Internationalisering är en väg att nå bättre kvalitet och minst lika viktig som när STINT startade. Dagens utmaningar är globala och internationella samarbeten leder över lag till bättre forskningsresultat. Att STINT kan stödja den utvecklingen på flera sätt är något Andreas Göthenberg gärna understryker.

– Svenska lärosäten har ett mycket bra verktyg för sitt strategiarbete i STINTs årliga internationaliseringsindex. Här kan ett lärosäte direkt se vad de gör bra och vad som kan förbättras.

Att vara ute i tid och knyta relevanta kontakter ger fördelar för ett lyckat samarbete och även här erbjuder STINT stöd.

– Vi analyserar vilka länder som har störst tillväxt och som kan vara viktiga att samarbeta med i framtiden. I dag finns många asiatiska studenter på våra universitet. I framtiden talar den ekonomiska och demografiska utvecklingen för att det är de unga i flera afrikanska länder som efterfrågar utbildning, och det troligtvis i mycket stor skala.

Utöver den vetenskapliga vinsten så är utbildning och vetenskap viktiga verktyg för att bygga broar.

– Internationella kontakter och ett vidare tänkande spelar en mycket stor roll i förståelsen mellan länder, kulturer och människor, avslutar Andreas Göthenberg.

Text: Ingmarie Wass