STINT finansierar 16 olika program, bland annat ett för dubbla examina. För ett par år sedan beviljades Lunds Tekniska Högskola finansiering för ett sådant program.
– Det krävs mycket planering att sjösätta ett sådant här program men vinsterna är stora, både för lärosätet och studenterna, säger Per Warfvinge, professor på Lunds Tekniska högskola.
Universitets- och högskolevärlden är en konkurrensutsatt marknad. Det gäller att attrahera såväl ambitiösa forskare och lärare som studenter och ett sätt att locka studenter är att erbjuda ett brett utbud av utbildningar.
– För oss som universitet är den här typen av program viktiga bland annat för att locka till oss studenter med ett visst mindset; ambitiösa och nyfikna studenter som kan tänka sig studier utomlands under några år, säger Per Warfvinge, professor på Lunds Tekniska Högskola.
Det internationella perspektivet är viktigt också för att kunna erbjuda utbildningar av så hög kvalitet som möjligt. Studenter med ambitioner att studera utomlands ställer stora krav på utbildningarna, säger han.
– Double Degree-program är bra för vår benchmarking. De studenter som kommer hit för att ta dubbla examina kommer från toppuniversitet och det är värdefullt att kunna utvärdera och jämföra våra utbildningar med de som bedrivs vid de universitet dessa studenter kommer ifrån.
Samarbete med University of Queensland
Lunds tekniska högskola, LTH, ansökte 2015 om finansiering av ett program för dubbla examina i samarbete University of Queensland i Australien. STINT, som sedan tre år tillbaka har finansierat utvecklingen av program för dubbla examina vid svenska lärosäten genom Grants for Double Degrees programmes, beviljade högskolans ansökan med 750 000 kr. Ansökan gällde tre teknikområden: maskinteknik, elektroteknik och kemiteknik.
Lunds Tekniska Högskola har haft dubbel examina-program sedan början av 2000-talet. De har med andra ord en lång erfarenhet av att bedriva sådana här program. Ändå är det mycket som behöver vara på plats och fungera för att ett sådant här program bli bra.
– Det kräver mycket planering. Det är viktigt att ha fullständig koll på alla teknikaliteter och detaljer i programmet. Ambitionen är ju att samarbetet ska bli en del av den reguljära verksamheten och sedan bara rulla på, säger Per Warfvinge.
Pengarna som LTH fått från STINT används för att finansiera tre delområden. En del är stipendier till studenterna.
– Summan de får är rätt måttlig, 30-40 000 kr, men viktig inte minst för de studenter som inte har haft möjlighet att skaffa finansiering på egen hand.
En annan del av summan går till lärare och administratörer och deras resor. Sista delen går till de program- och utbildningsansvariga som har ett än större behov av att träffa varandra för att stämma av och förankra. Kontakten med partneruniversitetet är viktig både för att programmen ska fungera och för att utveckla de egna utbildningarna.
– Våra utbildningsansvariga får genom dessa kontakter ett bredare internationellt perspektiv på de egna utbildningarna, på hur de kan läggas upp med mera. Det leder i sin tur till att de som har en ledande position hos oss sätter in utbildningarna i ett internationellt sammanhang.
Bland svenska studenter är internationella dubbel examina-program inte lika populärt som bland exempelvis spanska, franska eller brasilianska studenter, berättar Per Warfvinge. Det har flera orsaker.
– I sydliga Europa är det inbyggt i studiekulturen. I anställningsprocesser läggs också stor vikt vid formella meriter medan arbetsgivare i Sverige i högre grad betonar erfarenhet och personliga egenskaper. Sverige har också en god arbetsmarknad.
Del av kulturen
Värdet är ändå stort inte minst för de studenter som har blicken riktad utomlands. Med dubbla examina spetsar man sin utbildning och man lär sig att fungera i ett internationellt sammanhang.
– För de som är intresserade av en internationell karriär så är det väldigt värdefullt att ha varit ute under så pass lång tid. Våra lundastudenter är i Australien i två år. Då blir studenten en del av kulturen och kan sedan visa att man klarar av de utmaningar som en utländsk student ställs inför, säger Per Warfvinge.
Hade LTH kunnat göra detta utan medel från STINT? Det är möjligt att högskolan kunnat planera det hela, säger han, men stipendierna bidrar till att studenterna anser att programmet är en bra idé att satsa på.
Per Warfvinge är tacksam för finansieringen från STINT. Det har gett honom en möjlighet att tänka över och initiera detta program, som inte är bland de större, men som kommer gräsrötterna till del.
– STINT har ju både stora projekt och mindre. Jag uppskattar särskilt de mindre programmen där pengarna går till studenter, till institutionen eller fakulteten. Jag vet att det kommer något ut av projektbidrag på denna nivå, avslutar Per Warfvinge.
Text: Claes Tapper