Internationalisering behöver ett internationellt perspektiv

Sverige behöver förbereda sig för de globala förändringar som är på gång vad gäller kunskapsproduktion och konkurrensen om kunskapsresurser. Det skriver STINT i yttrandet till internationaliseringsutredningen första del.

Betänkandet är ett bra initiativ, men det behövs ett bredare förhållningssätt till det svenska kunskapssystemet i ett internationellt perspektiv, speciellt nu när världen förändras snabbt och nya spelregler tillkommer på en alltmer global och platt spelplan. Det skriver STINT i yttrandet till Internationaliserings-utredningens delbetänkande, En strategisk agenda för internationalisering (se länk till höger).

Världen förändras snabbt och tillväxtländer satsar på att bli kunskapsekonomier. Den svenska högre utbildningen kommer inte bli opåverkad av detta. Det är därför bra att regeringen har tagit ett långsiktigt förhållningssätt till högre utbildning och forskning i en global kontext, eftersom området är centralt för Sveriges framtida konkurrenskraft.

Betänkandet föreslår nya mål och en ny nationell strategi för internationalisering. Det är dock mycket viktigt att lärosätena ska vara fria att skapa sina egna internationaliseringsstrategier för att den svenska högre utbildningen skall kunna vara högkvalitativ, tillgänglig, inkluderande, och naturligtvis berikande för individen och samhället.

För att vara attraktiva internationellt måste svenska lärosäten kunna samarbeta och konkurrera med lärosäten i andra länder. Idag finns det som exempel, regleringar som hindrar lärosäten i Sverige från att delta i vissa typer av samarbeten, även inom Europa, och det är olyckligt att utländska doktorander i Sverige på grund av otidsenliga regelverk lämnar Sverige för att forska i länder som ger dem bättre förutsättningar. Att utredningen omfattar den här typen av systemfrågor är positivt så att aktörer inte arbetar emot varandra.

Behovet av utbildning är större än någonsin

Med fler medelinkomstländer som vill förädla sin ekonomi och en växande global medelklass är behovet av utbildning större än någonsin. Tidigare utvecklingsländer vill nu betala för utbildning och söker leverantörer av utbildning i mycket stor skala. Här finns stora möjligheter för Sverige, svenska lärosäten och svenskt näringsliv. En strategi för hur Sverige ska kunna dra nytta av den internationella utbildningsmarknaden saknas fortfarande. Det svenska kunskapssystemet behöver förbereda sig för de globala förändringar som är på gång vad gäller kunskapsproduktion och konkurrensen om kunskapsresurser.

Det är viktigt att svenska universitet och högskolor finns med i de satsningar som flera länder gör när de bygger upp högre utbildning och forskning. På så sätt kan svenska lärosäten vara med och påverka utvecklingen i dessa länder och genom vetenskapsdiplomati främja svenska värderingar, som tolerans, öppenhet och etiska frågor. Detta samtidigt som Sverige får tillgång till nya marknader och kunskaper som innebär att vi kan uppgradera vårt kunskapssystem och därmed behålla vår konkurrenskraft.
Vi har noterat att betänkandet tar med dessa aspekter.

Finansieringen till svensk högre utbildning kommer sannolikt inte öka drastiskt under kommande år. För att kunna expandera forsknings- och utbildningsverksamhet behövs därför finansiering från källor utanför Sverige. Svenska företag investerar idag i projekt på utländska universitet och våra lärosäten måste också vara attraktiva för utländska investeringar. Vi saknar detta i betänkandet.

Viktigt med omvärldsanalys

Omvärldsanalys är ett viktigt verktyg för att kontinuerligt förbättra det svenska kunskapssystemet och säkerställa dess kvalitet och konkurrenskraft. Det är lovande att betänkandet tar upp detta viktiga verktyg. Omvärldsbevakning och omvärldsanalys inom högre utbildning och vetenskap bör också få ökade resurser och större betydelse för det svenska kunskapssystemet, så att regeringen, relevanta myndigheter och inte minst lärosätena får större nätverk och ökad kunskap om den snabba utvecklingen som sker inom högre utbildning och forskning. Speciellt i de länder som visar högst tillväxt inom vetenskaplig produktion. Dessa länder är ofta komplicerade med begränsad öppenhet. Närvaro i dessa länder är viktigt för omvärldsbevakning och nätverkande.

Det är bra att regeringen med detta betänkande ser över de begränsningar som finns i systemet men det är också viktigt att de svenska lärosätena har tillgång till omvärldsanalys för att ha ordentligt med underlag och analys för att kunna skapa strategier som är rätt för dem.

Om svenska universitet och högskolor är för försiktiga, inåtriktade, provinsiella och inte lyckas utveckla sina internationella förbindelser kommer det att drabba Sveriges framtid. Vi vill understryka behovet och vikten av att svenska lärosäten också ser internationalisering ur ett internationellt perspektiv.