De senaste två åren har varit tuffa för internationalisering av forskning och högre utbildning med stängda gränser och minskad rörelsefrihet för oss alla. Det har visserligen funnits fördelar med att vi har sett en snabb utveckling av online-interaktion och hur det framöver även kan möjliggöra ett bredare internationellt deltagande vid seminarier för doktorsavhandlingar, kurser och liknande aktiviteter. Man bör dock inte underskatta vikten av att människor träffas i verkliga livet och över gränser och betydelsen det har för att förstå varandra bättre. Förhoppningsvis, så kommer det nu äntligen bli möjligt med internationellt utbyte och vistelser i allt större omfattning.
Relationer som skapas över gränser mellan studenter och mellan forskare bygger förståelse och tillit mellan människor och är viktigt för att förstå andra länder. Det är speciellt viktigt när det är stora kulturella skillnader och när politiska relationer är ansträngda mellan länder. Samtidigt som världen under senare år har blivit mer komplex och polariserad har vi noterat att vetenskapsdiplomati, eller science diplomacy, har fått en ökad uppmärksamhet internationellt. I Sverige är dock vetenskapsdiplomati däremot ett relativt oupptäckt område, förutom i internationaliseringsutredningen för några år sedan där dess vikt betonades.
För att undersöka möjligheter för vetenskapsdiplomati i Sverige har STINT bett två ledande experter inom området, Stefan Kuhlmann och Ewert Aukes vid universitetet i Twente, att utveckla och förklara vetenskapsdiplomati i en svensk kontext. Vi hoppas att rapporten, som presenteras vid STINT Forum (på plats och online) den 15 februari, kan lägga en grund för en diskussion kring de strategiska dimensionerna av vetenskapsdiplomati i och för Sverige och adressera frågor som vad det är, varför det kan vara relevant och vad som kan göras av olika aktörer.
Nu finns också flera anledningar till att arbeta mer strategiskt, hållbart och ansvarsfullt med internationalisering på alla nivåer. Det är också viktigt att internationella perspektiv genomsyrar lärosätenas alla aktiviteter. Internationella samarbeten främjar excellens och ger ett inflöde av nya idéer och perspektiv.
På temat strategisk internationalisering anordnar vi ett STINT Forum online den 17 februari för att ge inspiration och utbyta erfarenheter inom området, men även uppmärksamma STINTs pågående utlysning av Strategic Grants, som under det senaste årtiondet har bidragit till att förändra lärosätenas internationella samarbeten, inte minst genom projekt som MIRAI med Japan och SASUF med Sydafrika.
Under dessa två år har vikten av att förstå varandra bättre, att upprätthålla akademiskt samarbete när andra kommunikationskanaler stängs på grund av geopolitiska friktioner och särskilt behovet av internationellt ansvarsfullt samarbete för att tackla globala samhällsutmaningar blivit mycket tydligt. Jag är därför mycket nöjd över att STINTs arbete med ansvarsfull internationalisering, där vi har tagit fram riktlinjer tillsammans med Karolinska institutet, KTH och Lunds universitet, ges som ett exempel i kommissionens nya dokument Tackling R&I Foreign Interference.
STINTs satsning på närvaro i Asien och Nordamerika har varit rätt i tiden. När det är svårt med internationella resor är det viktigt att vi har medarbetare på plats för omvärldsbevakning och strategiskt relationsbyggande i de två viktigaste regionerna för kunskapsproduktion i världen.
Till sist vill jag uppmärksamma att vi under hösten lanserade 13 landrapporter för 16 länder. Min förhoppning är att de kan vara användbara i utvecklingen av strategiska internationella samarbeten.
Andreas Göthenberg
Andreas Göthenberg, Verkställande direktör