STINTs index både mäter och stärker internationalisering

Ett sätt förstå och förklara internationalisering av högre utbildning och forskning. Så beskriver utvecklaren Hans Pohl STINT internationaliseringsindex som firar fem år i år.

Hans Pohl började som programchef på STINT för nio år sedan. Redan från början funderade han och styrelsen på ett sätt att mäta hur internationella de svenska lärosätena faktiskt är. Det tog ungefär fyra år att utveckla STINT internationaliseringsindex, som mäter inom sex dimensioner, bland annat forskning, hur mobila studenterna är och de anställdas internationella akademiska erfarenheter. Lärosätena kan få upp till fem stjärnor, beroende på resultaten i de olika dimensionerna.

– Grundfrågan var helt enkelt: ”Kan man mäta internationalisering?” Indexet har krävt mycket tid och tankar att utveckla för mig och styrelsen, men jag tycker att vi har lyckats. Det är ett sätt att både begripa och förklara internationalisering – för oss och för omvärlden, säger Hans Pohl.

STINT internationaliseringsindex lanserades 2016. Då befarade STINT att det skulle mötas av kritik, men det uppskattades av lärosätena. Nu presenteras resultatet för femte året. Det är fortfarande exakt samma saker som mäts.

– Därför kan vi jämföra mellan åren, vilket är en otrolig fördel. Trenden är att vi ser förbättringar såväl individuellt som för alla lärosäten.

Hans Pohl är noga med att framhålla att detta är just ett index och ingen ranking. Det som mäts är absoluta värden, inte relativa. Lärosätena, för närvarande 28 stycken, kan därför tydligt se sin egen utveckling. Det innebär också att rent teoretiskt skulle alla kunna nå upp i fem stjärnor. Men de senaste åren har det varit samma tre femstjärniga lärosäten. Hans Pohl är dock inte orolig för stagnation.

– Visar det sig bli samma femstjärniga varje år kan vi välja att lyfta fram andra saker i resultaten är att bara få fem stjärnor, exempelvis bästa individuella förbättring.

Många av lärosätena använder Internationaliseringsindex precis så som STINT hoppats, som ett verktyg. De kontaktar stiftelsen för att ta reda på vad som ligger bakom siffrorna, vill diskutera sina resultat och veta vad de kan göra mer av och bättre.

– Indexet har lett till att en del lärosäten har ändrat sitt sätt att arbeta med internationalisering. De har inte heller själva tillgång till alla de data som vi använder för att få fram indexet.

Inför framtiden önskar Hans Pohl att indexet ska fortsätta vara betydelsefullt i diskussionen om internationalisering av Sveriges lärosäten. Han hoppas också att det ska få mer medial uppmärksamhet. Och inte minst vill han att STINT internationaliseringsindex sprids internationellt.

– Det finns ingen direkt motsvarighet någonstans i världen. När jag presenterade vårt index vid EduData Summit 2019 i London var det så skilda länder som Australien, Ungern och Oman som visade stort intresse. Vi vill ju gärna att fler länder ska ha något liknande, och vi försöker sprida kunskapen för att få andra att ta efter.

Text: Linda Swartz