Lärosätena i Sverige blir mer internationella

Trenden är svagt positiv, svenska lärosäten får allt fler stjärnor i STINT Internationalisation Index. Utvecklingen går dock långsamt och viktiga aspekter som studentrörlighet till och från Sverige förändras nära nog inte alls. Några nya femstjärniga lärosäten blev det inte i år men de tre som redan har fem stjärnor får behålla dem.

Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT, tar årligen fram ett index som visar hur internationella lärosätena i Sverige är. Sex olika dimensioner av internationaliseringen ingår i indexet. Av de 28 lärosäten som indexet omfattar får tre maximala fem stjärnor; Handelshögskolan i Stockholm, KTH och Chalmers. Sju lärosäten får fyra stjärnor, vilket är en ökning med ett lärosäte sedan föregående år. Även några nya trestjärniga lärosäten har tillkommit.

Indexet finns nu för tidsperioden 2011 till 2017 och det börjar gå att urskilja en del trender. En tydlig trend är att utbudet av kurser och program på annat språk än svenska, vanligen engelska, har ökat från en andel på 15 till 20 procent. Andelen forskare och lärare som har disputerat utomlands har också ökat från cirka 8 till 13 procent sedan 2011. Här jämförs antalet med utländsk doktorsexamen med alla som har doktorsexamen vid respektive lärosäte.

Även andelen internationellt rörliga studenter, utresande såväl som inresande, har ökat en aning sedan bottennoteringen år 2012, då knappt 11 procent var internationellt rörliga. År 2017 var andelen knappt 13 procent.

En del av dimensionerna är lätta att jämföra med utvecklingen i andra länder, exempelvis hur internationell forskningen är. I figuren visas detta nyckeltal för Sverige och några jämförbara länder. Sverige har, trots något sjunkande värden, mer internationell forskning än grannländerna men skillnaden minskar.

Sammantaget, trots en överlag svagt positiv trend, kvarstår frågan om tillräckligt görs för att internationalisera svensk högre utbildning och forskning. Agneta Bladh, som i slutet av 2018 överlämnade sitt slutbetänkande för utredningen om ökad internationalisering av universitet och högskolor, kommenterar resultaten så här:

”Även om data visar att fler lärosäten har bättre siffror i de dimensioner som STINTs index mäter, är det framför allt studentrörligheten som är bekymmersam. Alla studenter behöver internationell  erfarenhet, hur kort den än må vara. Det har man nytta av även om man ska jobba i Sverige.”

I tabellen redovisas indexet för samtliga lärosäten. Pilarna indikerar förändringar jämfört med föregående år. Läs mer på sidan Resultat 2019.