Pandemin påverkar STINT Internationalisation Index

STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, tar årligen fram ett index som visar hur internationella lärosätena i Sverige är. Årets resultat visar att studentmobiliteten föga förvånande minskar på nästan alla lärosäten.

Sex olika dimensioner av internationaliseringen ingår i indexet och 28 lärosäten omfattas. De resultat som lanseras nu bygger på data för 2020. För varje dimension delas en till fem stjärnor ut, liksom ett sammanvägt resultat för helheten. Hela 17 av 28 lärosäten förlorar en eller i ett fall två stjärnor i dimensionen studentmobilitet, dvs. andelen studenter som studerat utomlands respektive kommit till Sverige för att studera. Orsaken är givetvis primärt pandemin, som under 2020 påverkade rörligheten kraftfullt.

Totalt sett uppvägs emellertid nedgången i studentmobiliteten till stor del av att forskande och undervisande personal på lärosätena blir alltmer internationell. Andelen anställda som har gjort åtminstone en publikation med en utländsk anknytning har ökat långsamt de senaste åren. En delmängd av dessa som mäts separat är de som har disputerat utanför Sverige. Den andelen har ökat ordentligt och är nu över 16 procent.

Sammantaget betyder detta att två lärosäten får ytterligare en stjärna i totalresultat (Högskolan i Halmstad och Malmö universitet) och tre förlorar en stjärna (Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Dalarna och Örebro universitet). De fyra femstjärniga lärosätena behåller sina stjärnor och därmed sin position som de mest internationella enligt STINT Internationalisation Index. De är Chalmers, KTH, Handelshögskolan i Stockholm och SLU.

Flera lärosäten ligger nära gränsen för att tappa en stjärna. Med tanke på att pandemins verkningar kanske fick störst genomslag 2021 är det möjligt att den svagt negativa trenden i indexet håller i sig även nästa år.

Ett lärosäte som liksom Högskolan i Halmstad och Malmö universitet trotsar motvinden som pandemin inneburit är Stockholms universitet. I figuren framgår det att utvecklingen för lärosätet stadigt går mot högre internationaliseringsgrad (röd linje) medan utvecklingen för Sverige (blå linje) har vänt nedåt under 2020.

 

 

I tabellen redovisas indexet för samtliga lärosäten. Pilarna indikerar förändringar jämfört med föregående år. För metodiken för indexet se metodbeskrivning. Det finns också detaljerad redovisning för varje lärosäte om hur internationaliseringen inom forskning, studenter, personal och ledning har utvecklats sedan 2011, se STINT internationaliseringsindex.