STINT har under åren utvecklats från att vara en forskningsfinansiär till att även bli en kunskapsresurs inom internationalisering. Agneta Bladh, tidigare utredare av ökad internationalisering av universitet och högskolor, har på uppdrag av styrelsen utvärderat rollen som kunskapsresurs.
STINT har med tiden utvecklats mot en position där dess kunskap och nätverk gör att vi kan bidra till internationalisering på nya sätt. Något som styrelsen formaliserade i strategin från 2014, där ett uttalat tyngdpunktsskifte gjordes mot att vara en kunskapsnod inom internationalisering.
Bakgrunden till skiftet var att framväxten av allt fler ledande länder inom högre utbildning och forskning kräver mer kunskap och nätverk för att bygga strategiska samarbeten. Sedan 2014 har därför flera satsningar gjorts för att långsiktigt etablera STINT som en kunskapsresurs inom strategisk internationalisering.
Agneta Bladh, som var regeringens särskilda utredare av ökad internationalisering av universitet och högskolor, har på uppdrag av styrelsen utvärderat den nuvarande rollen som kunskapsresurs inom internationalisering. Utvärderingen omfattar STINT-drivna projekt och aktiviteter som primärt drivs utanför specifika program, men också potentiell samverkan mellan rollerna som kunskapsresurs och finansiär.
Bladh konstaterar att STINT i dagsläget är den enda aktör som har främjandet av internationalisering av högre utbildning och forskning som huvuduppgift. Genom satsningarna som kunskapsresurs har STINT utvidgat sin främjanderoll till kunskapsstöd inom specifika teman och länder samt till en bredare målgrupp än forskare och lärare, tex. ledningspersoner vid lärosätena. I Kina-satsningen, som har varit något av ett pilotprojekt inom ramen för STINT som kunskapsresurs, är målgruppen både ledningar och forskare/lärare, men även andra finansiärer. Detta har samtidigt inneburit ett påverkande och drivande främjandearbete och STINT har därför idag både rollen som finansiär, kunskapsstöd och policyaktör/påverkare.
Utvecklingen som skett vid svenska lärosäten sedan STINT fastställde sin strategi 2014 har inneburit mer varierade och mer komplicerade kontakter med andra länder, framför allt med länder utanför deras traditionella samarbetspartners och som håller på att etablera sig som kunskapsnationer. Vidare står internationaliseringens betydelse för kvaliteten i högre utbildning och forskning mer i fokus än tidigare. Något som gör att STINT som kunskapsresurs framstår som än mer angelägen 2020 än 2014.
Bladh bedömer att insatserna totalt sett har varit de rätta för måluppfyllelsen som kunskapsresurs, men STINT bör vidareutveckla det än mer, eftersom det finns ett stort behov. STINTs verksamhet som kunskapsresurs är ett viktigt steg i den inriktning som styrelsen beslutade 2014.
STINT bidrar till kunskaps- och policyutveckling i det svenska forskningslandskapet, men bidraget till högre utbildning och även ledningsstöd skulle kunna vidareutvecklas än mer, anser Bladh, inte minst genom internationaliseringskurser.
”Omvärldsbevakning och strategiskt relationsbyggande är viktiga komponenter i STINTs roll som kunskapsresurs. Såväl SUHF, STINT, som internationaliseringsutredningen har markerat att en ökad omvärldsbevakning och omvärldsanalys är oerhört viktig. Här har STINT gjort en insats, kanske den viktigaste i Sverige,” säger Bladh.
Satsningen på ett ”utlandskontor” bedöms efter knappt två år att ha lett till ett helt annat sätt att arbeta med lärosätena jämfört med vad de statliga forsknings- och innovationsråden har möjlighet att åstadkomma och med vad STINT har gjort hittills. Utlandskontor på det sätt som STINT har utformat det kommenteras som en mycket framgångsrik modell för att på plats kunna bidra med omvärldsbevakning och strategiskt relationsbyggande till de svenska lärosätenas internationaliseringsstrategier.
Satsningen bedöms också utgöra ett led i ”science diplomacy”, som är en viktig aspekt för samarbete med lärosäten i länder med en helt annan regim än Sveriges.
Sammanfattningsvis menar Agneta Bladh att alla STINTs verksamheter som kunskapsresurs är positiva för sektorn, i synnerhet eftersom de så tydligt är inriktade mot länder utanför EU/EES, och verksamheten bör fortsätta och vidareutvecklas och, där så anses lämpligt, utvecklas tillsammans med andra aktörer.
