Regeringskansliet har gett Sylvia Schwaag Serger i uppdrag att utreda hur Sverige ska arbeta med Kina inom innovation, forskning och högre utbildning. Slutrapporten som har författats av Sylvia Schwaag Serger och Tommy Shih identifierar olika möjligheter och utmaningar för svenska aktörer att arbeta med Kina. Författarna ger även förslag på hur Sverige bör arbeta i framtiden.
Professor Sylvia Schwaag Serger, prorektor Lunds universitet och styrelseordförande STINT, har på uppdrag av Regeringskansliet tagit fram ett kunskapsunderlag som ska bidra med ökad kunskap till regeringens arbete med att främja svensk-kinesisk samverkan inom innovation, forskning och högre utbildning. Rapporten har Sylvia Schwaag Serger samförfattat med Tommy Shih, Kina-ansvarig på STINT och docent på Lunds universitet.
Underlaget presenterades för närings- och innovationsminister Mikael Damberg den 18 oktober med ett efterföljande seminarium på Regeringskansliet. Ett hundratal deltagare som representerade Regeringskansliet, myndigheter, svenska lärosäten och andra intresseorganisationer deltog på det tre timmar långa seminariet.
Bakgrunden till utredningen är att Sverige idag har svagare forsknings- och innovationskopplingar med Kina än med Nordamerika och Europa. I jämförelse med Nordamerika och andra västeuropeiska länder är Sveriges forsknings-, innovations- och utbildningssamarbeten med Kina också relativt underutvecklade. Samtidigt har Kina näst störst andel av världens investeringar i FoU och nyligen även rankats som bland de 20 mest innovativa länderna i världen. Med bakgrund av detta är det nödvändigt och önskvärt för Sverige att utveckla framgångsrika samarbeten med Kina inom forskning, innovation och högre utbildning.
Utredningen identifierar flera betydande skäl för svenskt näringsliv, akademi och offentlig sektor att stärka samarbeten med Kina: tillgång till marknader, tillgång till kunskap och kompetens, globala utmaningar som kräver globalt samarbete, samt vetenskapsdiplomati. Rapporten argumenterar att samarbeten bör utgå från ömsesidig nytta och en medvetenhet om skillnader i lagar och normer (till exempel när det gäller personlig integritet, äganderätt, individuella rättigheter och rättssäkerhet) men även synen på relationen mellan staten och individen. Vidare bör svenska aktörer också förhålla sig till det faktum att Kina idag är en ekonomisk, militär och teknologisk stormakt vars inflytande och betydelse ökar snabbt.
För att Sverige bättre ska kunna hantera den snabba och komplexa utvecklingen föreslår Schwaag Serger och Shih ett antal punkter som regeringen bör fokusera på för att skapa bättre möjligheter för att främja meningsfulla och strategiska svensk-kinesiska samarbeten:
- Analys av svenska lärosätens nuvarande samarbeten, ambitioner och stödbehov
- Analys av några framgångsexempel från andra länder
- Undersök möjligheter för att samla och stärka Kinakompetens: etablera ett centrum/institut för Kinastudier som kan stödja politiken och andra aktörer med kunskapsunderlag (tolkningsarbete)
- Utred möjligheter att stärka Kinaundervisning i grundskolor och gymnasier
- Undersök möjligheter att samarbeta med andra länder kring specifika frågor gentemot Kina
- Etablera en plattform för policyutbyte/dialog med Kina (t.ex. innovation policy platform)
- Se över närvaron i Kina utifrån behoven (riktad omvärldsbevakning, främjande, forsknings- innovations- och utbildningssamarbeten och utbyten, samordning).
Med rapporten vill författarna ge regeringen ett antal förslag till förbättringar av främjandet av svensk-kinesiska relationer inom innovation, forskning och högre utbildning. De understryker även att svenska aktörer bör själva skaffa sig bättre kunskaper om Kina och ha ett mer systematiskt förhållningssätt gentemot landet.